Kurdiska Författarföreningen anordnade en konferens om Kurdiska språkets och litteraturens framtid

Den 30 september 2006 arrangerade KFFS en konferens med olika föreläsningar kring det kurdiska språkets och litteraturens framtid. Även kurdiska skriftspråkets framgångar i Sverige och dess litteraturs innehåll togs upp.

Ämnets olika aspekter behandlades av ledande forskare såsom Dr. Christine Allison (Lektor, Institut National des Langues et Civilisations Orientales), M. Emin Bozarslan filolog- författare, Malmisanij (Mehemed Tayfun) författare, litteratur och- historieforskare, Reso Zilan lektor och språkvetare.

Kurdiska författare i Sverige och allmänheten visade stort intresse för konferensen. Cirka 100 personer lyssnade på dessa mycket givande föreläsningar under hela dagen. En paneldebatt på slutet av konferensen blev höjdpunkten. Många av åhörare framställde sina intressanta frågor och åsikter omkring dagens debattämne. Alla deltagare blev mycket nöjda med arrangemanget och tackade KFFS för det. Många har önskemål att KFFS anordnar flera seminarier om kurdiska språket och litteraturen i den närmaste framtiden.

Sammanfattningsviss har dessa fyra föreläsare tagit upp ämnets olika aspekter. T.ex. Bozarslan tog upp den kurdiska folkberättarkonsten som kan bli en väsentlig källa för den moderna kurdiska prosan. Han gav många exemplar av uttryck och beskrivningssätt från de muntliga sagoberättelser, folksånger och den kurdiska klassiska litteraturen från femton och sextonhundra talet. Att använda sig av det gamla berättarkonsten är en förutsättning t.o.m. nästan ett måste för dagens författare för att kunna skapa en modern litteratur enligt honom Dr. Christine Allison har med sin föreläsning ”Döden av ett vackert språk” väckt upp en stor uppmärksamhet på kurmanji’s framtid.  Kurmanji som är kurdiskans största dialekt och huvudsakligen används i den turkiska delen av Kurdistan är allvarligt hotat under den turkiska assimileringspolitiken enligt henne. Hon har berättat om olika faktorer som spelar roll i språkbyte  eller språkbevarande.

Malmisanij (Mehemed Tayfun) framställde detaljerade uppgifter om utgivningen av kurdiska böcker, dess litterera innehåll. Han konstaterade att kurdiska litteraturens framgång har sked mest utomlands. Vad är innehållet av den kurdiska litteraturen som har publicerats i Sverige? Hur påverkade utvecklingen i Sverige det kurdiska språket och den kurdiska litteraturen i allmänhet? Vad har den för betydelse i nuet och i framtiden i Kurdistan? Malmisanij har diskuterat dessa frågor under paneldepatten. De svenska myndigheternas stöd för invandrarlitteratur ledde till att både det kurdiska språket och den kurdiska litteraturen utvecklades mycket bättre i jämförelse med övriga europiska länder enligt honom.

Reso Zilan som nyligen har kommit tillbaka från irakiska Kurdistan, gav en heldel information om utvecklingen av det kurdiska språket och litteraturen under fria förhållanden där. Men Zilans huvudsakliga diskussions ämne har varit skapande av ett standardspråk i Kurdistan. Han berättade om de gamla och nya strävanden för detta ändamål. Den här frågan diskuterades redan under 20-30 talet konstaterade han. Att skapa ett standard kurdisk språk  kommer att ta längre tid, vi måste erkänna att detta är en historisk prisses. Istället måste vi sträva efter en standardisering av varje dialekt inom sig först.